Alla äter gluten och mår bra så varför borde jag sluta?

Louise Pilkvist Författare

Varför vissa tål gluten och andra inte. Skillnaden mellan celiaki, glutenintolerans och känslighet. Hur du kan ta reda på om gluten påverkar dig.

Invändningen som stoppar de flesta

"Louise, du överdriver. Alla äter ju bröd och pasta och mår bra. Min mormor åt knäckebröd varje dag och blev 95 år. Gluten kan väl inte vara så farligt?"

Jag hör det här argumentet väldigt ofta och jag förstår det!

Det låter logiskt. Om gluten vore så skadligt, skulle inte alla då må dåligt?

Men grejen är att alla INTE mår bra av det.

Vi har bara vant oss vid att kalla problemen för något annat.

Varför din mormor kunde äta bröd

Din mormor hade rätt.

Hon kunde förmodligen äta sitt knäckebröd utan problem.

Men hon levde i en helt annan värld än du och jag gör idag.

Vetet var annorlunda

På 60-70-talet bytte vi vetesort till ett vete som ger större skördar.

Det gamla vetet (Emmervete) var enkornigt med långa strån som böjde sig för vinden.

Idag har vi ett flerkornigt vete (Tricticum aestivum) med korta strån med ett tungt ax.

Det gamla vetet hade 14 kromosomer.

Det nya vetet har 42 kromosomer.

Vad händer med människor om vi får fler än våra vanliga 46?

Jag tror du förstår poängen här.

Dessutom är dagens vete förädlat för att ge bättre bakegenskaper och 10 gånger större avkastning.

Vi har alltså systematiskt förädlat fram vete med mer av just det protein som vissa människor reagerar på.

Allt för att tjäna pengar.

Processen var enklare

Din mormors bröd var ofta gjort på surdeg med lång jäsning, vilket gav det en lägre glutenhalt eftersom processen bryter ned en stor del av glutenproteinerna innan det når din tarm.

Dagens kommersiella bröd jäses snabbt med tillsatta enzymer och kemiska bakförbättrare så glutenproteinerna hinner aldrig brytas ned ordentligt.

Stressen var annorlunda

Kronisk stress ökar tarmens genomsläpplighet.

Din mormor hade säkert stressiga perioder, men inte den ständiga, lågintensiva stress som vi lever med idag.

Notiser, deadlines, trafikköer, nyhetsflöden, ekonomisk oro - allt detta gör också att tarmen reagera starkare på gluten.

Den obekväma sanningen om att "alla mår bra"

Många svenskar har regelbundna magbesvär, problem med energi och trötthet, koncentrationssvårigheter, hudproblem och sömnbesvär enligt folkhälsoundersökningar.

"Alla mår bra"?

Verkligen?

Eller har vi bara accepterat att må halvdåligt som en normal del av livet?

Och äter vi kanske på känslor, på att vi är trötta och stressade?

Varför just du kan vara känslig

Det finns flera faktorer som avgör om du reagerar på gluten eller inte.

Tarmflora

Din tarmflora är unik, ungefär som ett fingeravtryck.

Vissa bakteriearter skyddar mot glutenreaktioner genom att bryta ned problematiska peptider.

Andra bakterier kan förvärra reaktionerna.

Faktorer som påverkar tarmfloran:

• Antibiotikabehandlingar (även som barn)
• Födelsesätt (kejsarsnitt vs vaginal förlossning)
• Amning (eller inte)
• Kost
• Stress och livsstil

Tarmhälsa

Om du redan har skadad tarmvägg av andra orsaker (stress, mediciner, infektioner) blir du mer känslig för gluten.

Det är som att ha ett sår - normalt harmlösa substanser kan plötsligt irritera och orsaka inflammation.

Immunsystemets status

Ett överaktivt immunsystem reagerar starkare på potentiella hot som gluten.

Autoimmuna sjukdomar, allergier, eller kronisk inflammation gör dig mer benägen att reagera på gluten.

Och kom ihåg: Inflammation är ingen sjukdom i sig, det är kroppens försvar!

Men inflammation kräver enormt mycket energi från din kropp.

En trött och energilös kropp blir lätt stressad, vilket leder till mer inflammation.

Celiaki vs glutenintolerans vs glutenkänslighet

Här blir det viktigt att förstå skillnaden:

Celiaki (1-2% av befolkningen)

• Autoimmun sjukdom
• Immunsystemet attackerar tarmväggen när gluten kommer in
• Permanent skada på tarmludd
• Kräver 100% glutenfri kost hela livet
• Kan diagnostiseras med blodprov och tarmtebiopsi

Glutenintolerans/icke-celiaki glutenkänslighet

• Inte autoimmun, men fortfarande inflammatorisk reaktion
• Tarmskador som är reversibla
• Symtom liknar celiaki men mildare
• Kan inte diagnostiseras med det vanliga svenska celiakitestet (det mäter enbart glutenproteinet gliadin och inte glutenin, vilket gör att vi missar 2/3 av alla med intollerans)
• Förbättras ofta på glutenfri kost

Glutenkänslighet

• Mildare reaktioner
• Kan vara tillfällig eller permanent
• Symtom kan vara mer diffusa (trötthet, hjärndimma, ledvärk)
• Diagnos genom att ta bort gluten i kosten

Varför symtomen är så diffusa

Gluten påverkar inte bara magen.

Inflammation från gluten kan märkas i hela kroppen:

• Hud: Eksem, akne, psoriasis, dermatitis herpetiformis (hudsjukdom kopplad till gluten)
• Leder: Artrit, ledvärk, stelhet
• Hjärna: Hjärndimma, depression, ångest, huvudvärk
• Hormoner: Sköldkörtelproblem, menstruationsstörningar
• Energi: Kronisk trötthet, energikrascher
• Sömn: Insomnia, störd sömn, mardrömmar

Eftersom symtomen är så spridda kopplar få ihop det med maten de äter.

"Men jag vill inte vara krånglig"

Det här hör jag ofta.

Rädslan för att bli "den som är krånglig på restauranger eller middagar".

Men då undrar jag en sak: Vad är mest krångligt?

Att be om glutenfri pasta på restaurangen?

Eller att leva med kronisk trötthet, magproblem, och hjärndimma varje dag?

Att säga nej till kanelbullen på jobbet?

Eller att sitta i möten där du knappt kan koncentrera dig?

Den progressiva skadan

Här är det viktiga att förstå att glutenreaktioner oftast är progressiva.

Det innebär att du kanske ”tålde” macka och pasta som 20-åring och som 30-åring.

Men vid 40 börjar symtomen visa sig.

Det beror på att skadan ackumuleras över tid.

Människan är ett av världens tåligaste djur och det tar 20-30 år på felaktig kost innan vi får problem med kroppen.

Varje gång du äter gluten och får en reaktion skapas lite mer inflammation.

Till slut når systemet en brytpunkt.

Då skyller vi på något annat eller det vi åt senast, det som ”fick bägaren att rinna över”.

Testen som kan ge svar

Om du undrar om gluten påverkar dig finns det flera sätt att ta reda på det:

Celiakitest via vården

Blodprov som mäter specifika antikroppar.

Viktigt: Du måste äta gluten i minst 6 veckor före testet för korrekt resultat.

Glutenintoleranstest

Vissa privata kliniker erbjuder test för icke-celiaki glutenkänslighet och det finns även utländska test där men testar för fler proteinkomplex och korsreaktiva ämnen.

Eliminationsdiet

Den mest tillförlitliga metoden enligt mig:

• Ät glutenfritt i minst 6-8 veckor
• Dokumentera symtom före, under och efter

Detta kräver disciplin men ger ofta tydligast svar.

Mår du inte bra av något så ät det inte.

Jag menar om det en dag stod på nyheterna att flugsvamp är bra att äta, skulle du då äta det trots att du vet att du blir dålig?

När kroppen säger stopp

Ibland är det inte ett medvetet val.

Kroppen bestämmer åt dig.

Du kanske märker att du automatiskt börjar undvika bröd eftersom du mår dåligt efteråt.

Eller att du får starkare reaktioner än förut.

Det är kroppens sätt att säga: "Nu räcker det. Jag kan inte hantera det här längre."

Min kropp har börjat göra det nu när jag tagit bättre hand om mig.

När jag avstår socker och sen äter det igen, får jag extrem huvudvärk, blir slö och mår illa.

Kroppen säger ifrån på skarpen nu efter att jag under en längre tid avstått det som skadar den.

Vilket jag är otroligt tacksam för att den gör.

För ”att vänja den” vid saker den inte vill ha (som gluten eller socker), det är bara en ursäkt till att ”få äta trots att kroppen säger nej tack”.

Tills en dag då kroppen tröttnar på att säga ifrån och slutar skicka signaler till oss.

Vi tror då att vi ”tål” det vi äter och fortsätter glatt självskada oss fram tills kroppen inte klarar av det längre och ger upp.

Det handlar inte om att vara perfekt

Om du bestämmer dig för att testa glutenfritt behöver det inte vara allt eller inget från dag ett.

Börja med att minska glutenintaget:

• Byt ut frukostflingorna mot glutenfri müsli
• Gör pasta på zucchini istället
• Välj ris istället för bulgur till middagen

Lägg märke till hur du känner dig.

Kroppen kommer att berätta vad den tycker.

Ditt nästa steg

Om du känner igen dig i någon av beskrivningarna i detta inlägg och börjar undra om gluten kan vara en faktor i dina hälsoproblem, behöver du inte ta några drastiska beslut idag.

Men du kan börja bli mer uppmärksam.

Och om du vill lära dig hur du bygger hållbara kostvanor - oavsett om det handlar om att minska på gluten eller göra andra förändringar - utan att det ska styra hela ditt liv, finns det hjälp att få.

I minikursen "Bygg hållbara vanor utan viljestyrka" lär du dig:

• Hur du gör kostförändringar som faktiskt håller
• Varför "allt eller inget"-tänket saboterar dina hälsomål
• Strategier för att navigera sociala situationer när du ändrar kostvanor
• Hur du lyssnar på din kropp istället för att följa strikta regler

Din kropp är unik.

Dina behov är unika.

Du förtjänar att hitta det som fungerar för just dig.

Inte för din mormor. Inte för din kompis. Inte för "alla andra".

För dig!

Läs mer om kursen här
👉 Bygg hållbara vanor utan viljestyrka - Sluta kämpa, börja gå i din riktning

Vill du läsa fler inlägg om vad gluten gör med din kropp och din hjärna?

Nästa blogginlägg
👉 Så förändras ditt liv när du slutar med gluten

Föregående blogginlägg
👈 Varför gluten ger dig hjärndimma, trötthet och ångest

Kategorier: : Kost & näring, Mental hälsa